Att behöva ta farväl av någon är verkligen hemskt. Att veta att man inte ses mer innan man dör är sjukt hemskt. Men, att veta att de lämnar oss för ett bättre liv, i en bättre värld känns tröstande. Men, ändå tynger sorgen ner en. Vila i frid alla ni som lämnat oss på sistone "/ Alldeles för många. På alldeles för kort tid. Det är inte rättvist, inte någonstans. Varför ska jordens mest goda varelser drabbas av sjukdomar och skit? Det är jobbigt. Men, vi som är kvar måste försöka gå vidare och förstå att livet inte är rättvist, inte alls, inte ett enda dugg.

Fy fan.




Det finns dem som man blir väldigt glad av. Som ger en dendär feelgood-känslan.

I really want you to really want me
But I really don't know if you can do that
I know you want to know what's right
But I know it's so hard for you to do that
And time's running out as often it does
And often dictates that you can't do that
But fate can't break this feeling inside
That's burning up through my veins

Lyssna på låten här.

Du är kanon. Lyser upp min dag, får mig att vilja vakna upp, att vilja genomföra en morgondag. Det är bara det , att jag saknar dig "/  Att inte få känna din närhet varje dag, att inte få se in i dina magiska ögon, att inte få känna dina hjärtslag eller få höra dina andetag. Det är jobbigt, det känns. Men det är väl bra antar jag? No love without pain. Tur att jag har fått jättefina hjärteplåster av älskade bästis Tulle - because Love hurts.