Livet är fullt av besvikelser och tråkigheter men också av många glada överraskningar.

Tårarna lär alltid trilla ut men de torkar också varje gång.

Hjärtat har ännu inte brustit för sista gången och visst har det läkt ihop varje gång?

Sorg & svek finns det gott om. Tack och lov är säcken med lycka så mycket större.

När livet dansar på den taggiga rosstjälken ska man vara glad att man har underbara vänner att prata med som hjälper en upp till den mjuka och underbara delen  på rosen. Pratstunden med älskade Saga idag var väl behövlig. Du är fantastisk.

Jag vill inte vara gnällig, jag vill vara glad alltid och bara le men just nu är det tungt. Man kan inte bara le och låtsas som ingenting. Som sagt, my tears dry on their own.


Emil, jag älskar dig.